Om slopandet av fastighetsskatten och höjningen av reavinstskatten

När jag startade denna blogg hade jag knappast tänkt att skriva om politik, men jag finner det ändå lämpligt att ta upp det ämne som prytt löpsedlarna på våra anskrämliga kvällstidningar: slopandet av fastighetsskatten. Fastighetsskatten skall ersättas av en kommunal avgift, och reavinstskatten skall höjas från 20% till 30%. Dessutom kommer skattehöjningen fungera retroaktivt, alltså kommer den nya skattesatsen tillämpas även i fall då försäljning skett innan årsskiftet 07/08. Anders Borg, vår skarpe, men ideologiskt dubiöse finansminister, kommenterar detta med att säga något i stil med att det är beklagligt, men nödigt för att finansiera det hela. Hmpf…

Jag ställer mig något skeptisk till detta drag. Nu är inte ekonomi något jag är speciellt invigd i, men efter vad jag läst ställer sig ledande ekonomer skeptiska till ett slopande av fastighetsskatten. De menar att fastighetsskatten inte på något sätt sätter käppar i hjulet för ökat ekonomiskt välstånd, och att de allra flesta nationer har fastighetsskatt, just av denna anledning. Jag läste en debattartikel för något år sedan där man argumenterade att man skulle ha kvar fastighetsskatten, men slopa förmögenhetsskatten, då den ledde till att mycket kapital lämnade riket. Borgarna har visserligen sagt att de skall halvera denna, i mitt tycke, orättfärdiga skatt (varför skall man skatta på intjänat kapital, som man redan skattat för minst en gång tidigare?), men frågan är om det räcker. Nåja, låt oss återvända till fastighetsskatten.

Självklart välkomnar jag borttagandet av en skatt. Vi svenskar är, tillsammans med finländarna, världens tyngst beskattade folk, och en lättnad på denna börda är alltid välkommen. Men att denna skatt sedan ersätts av en kommunal avgift och dessutom en 50 procentig ökning av reavinstskatten får en ju att fundera på huruvida det är en lättnad över huvud taget.

Om man bortser från höjningen av reavinstskatten, så har jag förstått att majoriteten av villaägare kommer spara ganska måttligt på reformen. Cirka 3000 om året hörde jag som genomsnittssiffra. De som tjänar på denna populistiska reform är främst de villaägare i storstadsregionerna och bostadsbolagen. Visst, jag missunnar dem inte det på något sätt, för om man betalar 40 000 kr om året i fastighetsskatt förtjänar man verkligen en lättnad, men frågan är om en så pass markant höjning av reavinstskatten är ett pris man borde betala för den pittoreska sänkning det innebär.

Borgarna själva verkar inte speciellt nöjda, att döma av deras uttalanden och framtoning i media. Jag tycker att det känns som om de genomför denna reform endast för att de tidigare drivit frågan så hårt. De verkar förblindade av sina ambitioner, de inte ser konsekvenserna. Jag förstår inte riktigt varför.

I valrörelsen 2002 minns jag att moderaterna drev frågan om slopad fastighetsskatt väldigt hårt, men i förra årets valrörelse var det knappast en av de stora frågorna. Varför inte behålla fastighetsskatten ett tag till (möjligen att man konstruerar något slags tak på den, så helt horribla summor slipper drabba pensionärer som bor i sina barndomshem), slopa förmögenhetsskatten och sänka inkomstskatten istället?

Mer glädjande är i alla fall löftet om att sänka arbetsgivaravgifterna inom tjänstesektor, vilket förhoppningsvis kommer att leda till fler nyanställningar, framför allt nu, mitt i en högkonjunktur. Men det återstår att se.